Zonin, Valpolicella Ripasso Superiore
När vi beställer vin på en medelmåttig restaurang förväntar vi oss ofta besvikelse. Mest för att marginalen är så enorm så priset skjuter i höjden, vilket leder till att finvinerna ofta är bortom vår vardags-vin-budget. Då är det alltid roligt när ett vin i de lite lägre prisklasserna levererar en positiv överraskning.
Zonin, som valt att använda en ganska tråkig etikett, visar sig vara ett väldigt snällt vin men med viss bakomliggande komplexitet. En komplexitet som får oss att höja på ögonbrynen och som får näsan att jobba. Vi finner en karaktäristisk doft av fat och plommon, men även en lite nötig ton som sannerligen uppskattas. Detta kombinerat med en väl avvägd fruktighet gör att smärtan från vinstmarginalen trubbas av en smula. Sedan ska vi väl vara ärliga med att vinet överraskar oss positivt eftersom förväntningarna var så pass låga plus att summan vi betalade gjorde att vi gärna ville vara nöjda. Under andra omständigheter skulle vi möjligen vara aningen mer negativa i tonen.
Detta är ett vin som skulle gifta sig fint med en mustig viltgryta eller en rejäl biffbit. Men vi körde på ett dumplings istället och det gick minst lika bra. Kul!
